Otroheter
är väldigt vanligt i dagens läge. Man
blir bedragen, man bedrar och så finns det personer som vet om det. Det värsta
är egentligen bedragarna som kommer undan med det, och de som vet om det och
inte gör något åt det.
Det
stinker fett mycket att få reda på allt efteråt. Att efter förhållandet har
tagit slut så vågar folk säga till mig att han har varit med andra, att inte en
jävel har sagt något tidigare. Alla i mitt umgänge visste om vad han hade
gjort, jag var den enda som inte visste något. Jävla as som går bakom ryggen på
mig, jag blir så förbannad att mina så kallade ”vänner” inte sa något till mig,
om de hade gjort det så skulle jag inte sitta här idag. Att folket hade kunnat
hålla masken i över två år förstår jag inte heller, de som annars är så himla
pratglada om allt som inte har med dom att göra.
Jag
blir så förbannad när jag tänker på det!! Hur kunde han!? Hur kunde dom!? Hur fan
tänkte han när han gick bakom ryggen på mig med min, min bästa vän!? Känner mig
sviken på fler än ett sätt. Ledsen och sårad, ärrad.
Det
som inte dödar gör en starkare, får väl försöka se det positiva i det hela och
ta lärdom. Killar är skit, men tjejer är inte så mycket bättre dom heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar