Mask

Undrar om jag är ganska genomskinlig? Eller om det bara är han som kan se rakt igenom mig?
Jag försöker att vara stark, försöker visa att jag kan stå på mina egna ben. Men när han såg på mig och sa "du mår inte bra, du är trasig" brast det inom mig. För en kort stund lät jag min mask falla till marken, och jag blev så oerhört sårbar. Det är så mycket som händer runt omkring mig just nu och jag försöker bara ta en dag i taget. Men just då, just det ögonblicket försvann allt för mig. Min kraft att vilja ta mig igenom allt bara försvann och allt som fanns kvar var ett tomt skal.

Det känns så tungt allt det här. Att få höra allt vad folk tycker om mig såhär efteråt gör så ont.

Jag får fixa en ny fasad till nästa gång. Och jag ska jobba på mina brister.